BIKAN
 
Resor med mervärde Upplevelser för alla

Vi åker till klassiska skidorter i Frankrike, Italien och Österrike .
Snösäkert och med allt för utförsåkning och längdskidåkning.
Upplevelseresor - Start  

Reserapport från St Anton 2006

 
 

Skidresor

 

Vi är på väg på ytterligare en Euroski! Denna gång är det St Anton som är målet för resan. Att vi blir några timmar försenade, kan man ha överseende med. Särskilt då anledningen är att det snöar!

Under denna Euroskin stannar snöpelaren på ca 50cm nysnö, men det är ju inte fy skam det heller!

En rikt illustrerad reseberättelse av Magnus Fredén

 

Del 1 av 2                            Gå till del 2

 

Reseberättelser
Vandringsresor
Cykelresor
Vinresor
 

Det är fredag morgon den 20e januari, det snöar och på radion varnar man för ”snökaos”. Visst är det fantastiskt att sörlänningens medelsvensson alltid blir lika överraskad då det faller lite vitt guld från ovan. För oss som sålt vår själ till Skade (skidåkningens gudinna i gamla asa tron reds. anm.) råder närmare en euforisk sinnesstämning.

Vi som var med förra året drar paralleller med den resan och drömmer oss tillbaka till ett Tinges där det totalt under veckan föll hela 170cm snö!

Under denna Euroskin stannar snöpelaren på ca 50cm nysnö, men det är ju inte fy skam det heller!

 

Den första dagens skidåkning känns som om den skedde i själva snömolnen, dålig sikt och ”flat light” är inte direkt skidåkarens bästa kompis, men under dag två så börjar det att spricka upp! Vi börjar på allvar utforska den offpist St Anton har att erbjuda.

En av de första riktigt fina turerna tar vi längs ”skiroute 33”. Från Kapalls 2330m höga topp, går man väster ut och följer så småningom Mattun dalen tillbaka till systemet. Detta är en väldigt populär tur, som också är väldigt lätt-rekad från Kapall liften, så även om det är stora ytor, så blev de väldigt snabbt uppspårade!

En annan fin tur från Kapall är att köra ned NO om Schöngraben liften för att så småningom komma ut i dalen där rodelbanan kommer fram i byn. OBS! sluttningen högst upp är väldigt fin, men den leder ned till ett par passager (korridorer) med varierande svårighet och krångliga insteg! (Men som Tryggve sa, så gav den här bergarten ett gott fäste för stålkanterna).

Vi sökte oss vidare och hittade fin åkning även från Galzigs topp.

Det första vi fann var jätte kul åkning i de fina ravinerna i skogen ned vid sidan av ankarliften Feldherrnbügel. Här låg snön mjuk hela veckan, den blev dock mer och mer uppåkt… Ett tipps kan vara att inte ladda alltför tufft över ravinkanterna, det är lätt att fastna i ett dolt buskage på andra sidan…

Från Galzig finns också några fina lines ned till St Cristoph. Vi hittade en med extra mycket tung styrsnö, vilket renderade i några riktigt snygga kullerbyttor!

Upp mot ShindlerSpitze (2660). Härifrån valde vi att skråa ut under Valuga massivet och likt många andra skidåkare spåra upp denna gigantiska bergssida!

Härifrån kan man söka sig ända ner till Stuben och käka en stabil (men dyr) lunch.

Stuben systemet är inte så stort (få liftar) men här finns stora ytor. Ett tips är dock att använda de filtar som finns att tillgå i de två liftarna upp, om det skulle blåsa! Det gjorde det när vi var har och vi som inte hade filt i första liften hade det garanterat i den andra…(Burr)

Vid sidan av ”skiroute S13” hittade vi kanske veckans finaste snö eller som Kronblad uttrycket det: - Veckans helvetes, jävlars, kanon, värstings ÅK!

En annan riktigt fin tur var att följa kammen från Albonagrat liften nord ost ut, för att sedan dra rakt ned öster ut, fin skidåkning hela vägen ända ned till längdskidspåret i dalen.

 

Del 1 av 2                                       Gå till del 2